Åke Green, RFSL och yttrandefriheten

Som utlovat kommer här en kommentar kring denna artikel.

Det är bra att vara emot hat och att bekämpa brott, men hatbrottskategorin är farlig för demokratin. ”Hatbrott” handlar om politisk korrekthet och hotar yttrandefriheten.

Tunehag har rätt i att hatrubriceringen gör att människor inte längre är lika inför lagen. Han säger dock inte, som Tor Billgren påstår, att Tunehag säger att homosexualitet skulle vara medfött.

Kan det betraktas som hatbrott att offentligt hävda att Pride- paraden borde förbjudas, eftersom det är en förnedrande sexualisering av det offentliga rummet, värre än H&M:s annonser? Är det hatbrott att påstå att homosexualitet strider mot Guds skapelsetanke?

Hur kan Billgren utifrån detta komma till en sådan slutsats? Billgren verkar inte ha förstått att vissa människor faktiskt kan ha sådana tankar, och att detta inte är något som man kan förbjuda.

Frågan är inte om påståendena är sanna eller falska, utan om man har laglig rätt att yttra dem, utan att riskera åtal, böter eller fängelsestraff. För dylika åsikter kan i sig komma att betraktas som hatbrott.

Just precis, Billgren. Frågan är inte om Tunehag verkligen hyser dessa åsikter, för det framgår nämligen inte (personligen tror jag Billgren drar den slutsatsen från det faktum Tunehag är kristen). Frågan är huruvida man har rätt att hysa såna åsikter. Det ska man ha. Ingen lag ska kunna säga vad man ska och inte ska tycka. Hatbrottsrubriceringen gör ofrånkomligen sådana implicita distinktioner.

Parallellen till Åke Green är svår att ignorera. Jag minns när hans fall gick till HD, och utanför demonstrerade RFSL:arna. De ska för all del ha en eloge för sitt arbete. Men de som utsätts för intolerans blir ofta intoleranta själva. Ett av de plakat som etsade sig fast i mitt minne var ”Jag är ingen cancersvulst”. Jag tycker inte heller att den homosexuelle unge man som höll plakatet är en cancersvulst. De flesta i Sverige tycker – får vi hoppas – inte det. Men det var ju inte det som skulle fastställas av HD, eller hur? Alltså: Huruvida homosexuella är cancersvulster eller inte. Det var ju Åke Greens rätt att säga att de är det som var på tapeten. Domstolen dömde till Greens fördel. Det betyder inte att homosexuella numera är cancersvulster i lagens namn. Bara att man får säga att de är det. För det spelar ingen roll om de flesta svenskar inte tycker det. Åke Green tycker det. Och han lär inte ändra sig, så varför lagstifta mot att han ska få uttrycka sin åsikt?

Hatbrottsrubricering är att lagstifta mot åsikter. Lagen om hets mot folkgrupp är en lag mot att uttrycka de åsikter man faktiskt har. Båda är förkastliga, oavsett om vissa människors åsikter också är det. Den dag vi börjar välja vilka åsikter som är bra respektive dåliga, har vi tagit en dålig väg.

”Jag hatar dina åsikter, men är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem”, sa Voltaire. Varför kan ingen vara konsekvent i sina principer längre?

Det här inlägget postades i åsiktsfrihet, bloggbild, hatbrott, homosexualitet, Yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *