Hybris, personval och politiska vildar

Jag minns när jag arbetade i Sundbyberg under valrörelsen i höstas: Affischerna för (s) menade att sossarna borde få fortsatt förtroende i Sundbyberg med motivet: ”Vi är inte klara ännu”, eller ”Vi har mer kvar att göra” eller något liknande (det, och ”alla ska med” förstås).

Jo tack. Kunde inte sagt det bättre själv. Som om det faktum att de inte uträttat något skulle motivera att de skulle få sitta kvar! Vanligtvis brukar man ju skryta med alla resultat man fått… men inte Sumpansossarna, inte.

Jag var också i Tornparken i Sundbyberg under sensommaren, när alliansens partiledare var där och talade. Jag minns att vår nuvarande statsminister påpekade att denna park var den park där man brukade hålla förstamajtal, och att Sundbyberg aldrig haft borgerligt styre. Någonsin. Sundbyberg fick borgerligt styre. För första gången någonsin. Det varade mindre än ett år, ser det ut som.

Veckans avhopp i sumpans kommunfullmäktige väcker tankar kring det mandat som personvalssystemet ger. Är du tillsatt som individ, eller som medlem i ett parti? Hur stor del av ditt mandat kommer från personröster, och hur stor del från att du råkar stå på listan? Gudmundson skriver träffande om det i SvD.

Frågan är intressant, eftersom det blivit aktuellt att diskutera vad man har rätt att göra av sitt mandat. Kan man göra vad man vill? Ligger ens skyldighet hos personkryssarna eller de partitrogna väljarna?

Har man rätt att byta parti, och därigenom skifta majoriteten i fullmäktige? Vissa tycker inte det, och yrkar, något desperat, på avgång för de två moderaterna (halmstråsfumlande i den högre skolan, om ni frågar mig. Blir det en lösning, blir det nog inte den). Man kan dessutom fråga sig om de som kryssade Spira eller Wijkman hade gjort det om de vetat detta. Det är förstås egalt rent tekniskt. Inget hindrar Spira och Wijkman att göra detta rent juridiskt. Men den lagstiftning som tillåter dem att göra det bygger på att man erhåller en viss legitimitet av att bli kryssad. Denna legitimitet måste av lagstiftaren vägas mot den legitimitet som man erhåller i egenskap av att finnas på listan.

I framtida diskussioner måste man ta tag i denna problematik, för att utreda om det är rimligt att få göra detta. Är den individuella politikern större än både sitt parti och sina väljare? Är det i demokratins och väljarnas intresse att man inte kan slänga ut dem?

Sundbybergs väljare valde en borgerlig majoritet. Grufman uttrycker besvikelse. Man förstår honom.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *