Jag tackar och tar emot

SvD konstaterar idag att Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen tagit fram ett förslag till skattereform. Eftersom jag arbetar och betalar skatt i Danmark, påverkar detta även mig. Eftersom jag bor i Sverige, är jag ännu mer tacksam, eftersom jag inte ens får rösta. Jag är helt utlämnad till Danska regeringens välvilja.

På samma sätt får jag rösta i Sverige, men jag kan bara glädja mig å andras vägnar när den svenska regeringen bestämmer sig för att sänka skatten.

Det intressanta med Foghs skattesänkning är den omfördelning som görs.

Lägre skatt och mer pengar till det allmännas kärnfunktioner. För den som är uppfödd på social-demokratisk retorik låter det som en omöjlig ekvation. Men i verkligheten är det tvärtom helt naturligt att en politik som gynnar arbete och tillväxt också genererar mer pengar till statskassan.

Det målas ofta upp en bild av att hela det enorma svenska skattetrycket går till skola, vård och omsorg och att dessa därför med nödvändighet måste bli lidande vid minsta skattelättnad. Det är en effektiv argumentation. Lyckligtvis är den felaktig. Dina – och förr i tiden mina – skattepengar går till hundra andra saker, så som Martin Borgs har visat. Sverige har inte bäst vård i världen, trots världens högsta skatter. Däremot stoltserar vi med västvärldens kanske mest nedtyngande byråkrati, t.ex. detta. Att sänka skatterna och avveckla det som inte är absolut nödvändigt att finansiera via skattssedeln är en bra idé, som Fogh här uppvisar ett embryo till. Tänk att de gör som jag vill trots att jag inte får rösta!

Men om jag hade fått rösta – Hade jag då röstat på Venstre? Konservative? Ny Alliance? Låter farligt mycket som Ny Demokrati, men är nästan raka motsatsen. Dansk politik är intressant, och jag lovar att återkomma med mer om det i framtiden, sett ur ett svenskt perspektiv förstås!

Det här inlägget postades i Danmark, skatt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *