Tyskarna förnekar sin historia

Jag upphör aldrig att uppröras över karikifieringen av Nazisterna i tredje riket, denna förskräckliga regim. Ständigt uppmålas nazister på ett sätt som snarast drar tankarna till sataniska serierfigurer än till verkliga människor.

Men de var ju verkliga människor! Förvirrade, hjärntvättade, hatiska men likväl verkliga. Deras kött och blod skiljer sig inte från mitt eller ditt, bara den tid och det samhälle de levde i. Alltså hade detta kunde hända oss också. Vi hade också kunnat bli lurade. Detta måste vi minnas för att förstå och avmystifiera. Det som människor inte förstår verkar alltid lockande på svaga människor, nu som då.

I Tyskland tycks denna tendens ha gått längre än någon annanstans. Här får man inte ens klämma ur sig följande:

– Det var en hemsk tid med en manisk och farlig ledare som ledde Tyskland till ruinens brant. Men värden som familjen, barnen och moderskapet lyftes fram i Tredje Riket och förstördes på 1960-talet, sade Eva Herman i sitt program Herman & Tietjen, där hon gjorde reklam för sin senaste bok.

…utan att få sparken!

Detta är inte ett fruktbart sätt att föra debatt på. Jag menar inte att hon nödvändigtvis har rätt i det hon säger, bara att utrymmet för avvikande åsikter är så förtvivlat lågt. Tredje riket var en fruktansvärd regim, men att blint låtsas att det var värre än helvetet på jorden i minsta lilla aspekt, hjälper ingen till större förståelse. Allra minst tyskarna.

Uppdatering, maj: Jag har skrivit mer på ämnet, här.

Det här inlägget postades i Förnekelse, historierevisionism, Nazism. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *