Oppositionens opposition?

Lars Ohly säger i SvD idag att allianssamarbete med s och mp är uteslutet. Vänsterpartiet har ju tidigare – i strid med all strategisk teori – sagt att man aldrig kommer fälla en s-regering. Därigenom har de kraftigt beskurit sitt förhandlingsutrymme, samtidigt som mp kräver ministerposter och säljer sig dyrt. När mp nu har inlett ett samarbete med socialdemokraterna, känner Ohly kanske att han måste markera sin ståndpunkt ännu tydligare, för att inte verka svag. Ohlys ställning inom partiet kunde ju vara starkare. Röster börjar höras om att göra Josefin Brink till ny partiledare. Kan det vara så att Ohly blivit lite tjurig? Kanske därför allt detta prat om ett ”gladare vänsterparti”?

Allt detta är goda nyheter för alliansen. Centerpartiets Henrik Sjöholm skriver:

På punkt efter punkt riktar sig partiets krav mot Socialdemokraterna, snarare än mot Alliansen. Det kommer att leda till problem för Mona Sahlin när hon ska förklara hur hennes regeringsalternativ ser ut och det ger Alliansen en efterlängtad möjlighet att flytta över debatten på den andra planhalvan genom att kräva besked om Vänsterpartiets mer bisarra krav.

Socialdemokraten Jonas Morian ifrågasätter Ohlys agerande, men hoppas på att V:s stöd inte ska behövas 2010. Det ser jag som uteslutet, inte minst med tanke på att dagens opinionsläge inte kommer stå sig. Men då är jag också optimist, som bekant. Jag tror hursomhelst att V:s stöd kommer att behövas för maktskifte, och att deras nuvarande tjurskallighet kommer att göra hela vänsterblocket mindre trovärdigt som regeringsalternativ.

Lars Ohly verkar nu satsa allt på ett kort: Att opinionsfördelen för det röda blocket ska bestå, och att han bara kan ta andelar från s och mp. Han tror att han kan äta väljarkaka och ha kvar den – Men man kan inte ha både obefläckad egen identitet och trovärdighet i regeringssamarbete. Ohlys strategi kommer misslyckas, och hans ställning som partiledare därav försvagas ytterligare.

Vi kommer att ha mångfalden, regnbågen, och väljarnas val kommer att påverka politikens innehåll. Det gör det inte på den borgerliga sidan.

Berömda sista ord?

Det här inlägget postades i val 2010, Vänsterblocket, vänsterpartiet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *