Schlager och mespop – En omöjlig kombination?

Säga vad man vill om Charlotte Perelli och Sanna Nielsen – här ligger de i lä. Att den här låten inte gick vidare är ju bara skandal…

Är det fånigt med schlager? Är det något som Weeping Willows-älskande män som jag borde hålla sig ifrån? Inte nödvändigtvis. Likheterna mellan de två världarna går faktiskt längre än att båda har varsin sångare vid namn Magnus Carlsson.

Det var ju på gång i fjol att självaste Morrissey skulle skriva en schlagerlåt. Av det blev dessvärre inget, men det finns kontaktpunkter mellan dessa tillsynes disparata världar. Den som är bekant med den gode Moz-fadern vet att han är en hängiven schlager-fan, vilket han gärna påpekar när han besöker Sverige. En av hans favoritlåtar, som han också har låtit spela före konserterna, är Tommy Körbergs ”Judy min vän”, vinnare i melodifestivalen 1969.

Så vart vill jag komma med allt det här? Bara till att det inte finns någon anledning att inte vara stolt över att man kan låta känslorna svalla. Det har både Magnus Carlson och Magnus Carlsson förstått.

Så eftersom världen blev en fantastisk Morrissey-låt fattigare, i och med att schlagerprojektet rann ut i sanden, får ni hålla tillgodo med detta:

Jag tror det räcker för att illustrera min poäng.

PS. Sanna är bättre än Charlotte. Men jag hejar på Christer. DS

Det här inlägget postades i melodifestivalen, Musik. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *