Ja, jag är ju ingen talare…

… och det märktes kanske. Men tala fick jag göra, på Malmö-demonstrationen mot FRA-lagen. Precis som jag sa att jag skulle. Men det var riktigt kul att göra detta. Bär i minnet att jag bara varit politisk aktiv i lite mindre än ett år – och aldrig hållit tal tidigare, eller åtminstone inte något politiskt sådant. Tror nog att jag har potential ändå, men jag skulle behöva öva in framtida tal så att jag kan dem nästan utantill.


Man ser fan bra ut med mick, alltså. Är jag inte Morrissey upp i dagen, så säg?


Och så en liten close-up. Det framgår av filmen att herren i bakgrunden stannar till en längre stund med sin cykel och antingen filmar eller fotograferar mig. Jag måste väl ha lyckats fånga hans intresse. Alltid nå’t.

Och här följer det hyfsat välskrivna, men synnerligen styltigt levererade talet. Kommentera gärna, men give me a break, jag är nybörjare så det skriker om det. Tempot är alltför lågt i min monolog. Och ja, ”debattartikel” är ett jättesvårt ord att komma ihåg, om ni undrar… Sen är jag sur på mig själv för att jag använder självförminskande ord såsom ”någorlunda” och ”faktiskt”. Men med tanke på att det är min debut får jag känna mig ”någorlunda” nöjd… (pun intended)

Måste säga att jag mitt budskap mottogs med viss skepsis. I slutet av mitt tal kan dn uppmärksamme lyssnare höra en hånfull fnysning när jag föreslår att kontakta grundlagsutredningens ledamöter och meddela ”att ni tycker det här är viktigt”. Återigen är det centerpartister som är mest konstruktiva i FRA-debatten, om jag får säga det själv. Återigen är det vänstern som ser till rättighetsskydd när det passar dem.

Uppdatering 17/9 kl 09.37: I Sydsvenskan har man också fångats på bild.

Det här inlägget postades i centeruppropet, FRA, Malmö. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *