Yttrandefrihet
Vårt demokratiska samhälle bygger på en fri och öppen debatt, där alla åsikter har rätt att yttras. Medborgarna ska kunna lita på att alla yttranden de gör, bortsett från de som har för avsikt att konkret skada andra, skall ha lagens skydd. Jag är som princip emot alla inskränkningar i yttrandefriheten och anser bland annat att lagen om hets mot folkgrupp faller därunder – rasism och främlingsfientlighet bekämpas bäst i en öppen debatt. Det tyska förbudet mot förintelseförnekelse faller också under denna kategori, även om jag själv svårligen kan förstå hur man kan komma på tanken att ifrågasätta förintelsen. Likaledes skall man ha rätt att i skrift, bild eller tal göra uttalanden som kan uppfattas som kränkande för anhängare av en viss religion eller människor av en viss sexuell läggning. Denna frihet omfattar naturligtvis inte direkta hot – det är viktigt att inte blanda ihop begreppen.
Eftersom vi har åsiktsfrihet, är det också naturligt att vi får lov att uttrycka dessa åsikter. Angrepp mot yttrandefriheten avslöjar ofta motvilja mot vissa åsikter – men dessa kan och får vi inte förbjuda. Yttrandefriheten är en naturlig rättighet. Vårt samhälle bygger på att människor ska kunna bilda sina åsikter i ett fritt debattklimat. Vi kan inte genom lagstiftning utgå ifrån att samma människor som ska ta ställning för att rösta i demokratiska val samtidigt inte skulle klara av att höra åsikter som kan uppfattas som odemokratiska. Det vore en paradox.
Därför är jag för en oinskränkt yttrandefrihet.
